Historia

Salo 1917

Salo i början av självständighetstiden

Februarirevolutionen i Ryssland år 1917 ledde till att tsar Nikolai II abdikerade. Händelserna i Ryssland påverkade också Finland, för i landet fanns över 100.000 ryska soldater vars brist på disciplin och egenmäktiga beteende väckte misstro hos folket. Sommaren 1917 förekom oroligheter också på landsbygden och bland arbetarna. Som en konsekvens av detta bildade borgarna skyddskårer för att bevara samhällsfreden. Också arbetarna organiserade sig genom att grunda röda garden.

Under oktoberrevolutionen 1917 tog bolsjevikerna makten i S:t Petersburg och oroligheterna i vårt land tilltog. I november 1917 inleddes en generalstrejk som slutade 19.11, men i Salo fortsatte ”revolutionen”. Redan påföljande morgon anlände en väpnad trupp bestående av finländare och ryssar med tåg från Åbo. De kunde utan motstånd ta över polishuset och telefonkontoret. Det röda gardet bildade en styrande kommitté i polishuset och fängslade köpingens tre poliser samt andra personer i ledande ställning. De sände också ut grupper om 3–6 man med lokala socialister som vägvisare för att göra husundersökningar. Syftet var framför allt att hitta vapen, men till patrullernas besvikelse fann man inte alls mycket av den varan. Också annat lösöre försvann under husundersökningarna. Så här fortsatte det i Salo och i grannsocknarna ända till den 27 januari 1918 då frihetskriget eller medborgarkriget bröt ut.

I Salo skedde maktskiftet utan att ett enda skott avlossats. Bildandet av det röda gardet skedde utan komplikationer. De som varit aktiva i arbetarrörelsen utsågs till chefspositioner och andra ledande ställningar. De mer sansade höll sig ofta i bakgrunden medan de radikalaste tog över ledningen. De vita försökte ta sig från Salo norrut till Vittis, där fronten gick vid krigets början. Allt som allt anslöt sig drygt hundra skyddskårister till de vita under vintern 1918. De röda bildade tre kompanier i Salo, och dessa stred i Ruovesi och Tammerfors. I början av april drog sig de röda ut ur Salo och de vita övertog kontrollen. Då de lämnade staden sprängde de röda järnvägsbroarna i Salo och Halikko. Kriget slutade 16.5.1918.

Under frihetskriget mördades förvaltaren A.V. Canth och mejeriets disponent Oskar Kankare i Salotrakten. I Märynummi avrättades 50 rödgardister, varav 49 var från Somero.

Enligt statistiken över krigsdödade i Finland dog 372 röda under kriget och i fångläger i Salotrakten. Av dödsfallen inträffade 194 i fångläger, 41 blev skjutna eller mördade och 137 stupade eller försvann. På den vita sidan dog 33 personer, varav 22 mördades och 11 stupade.

I självständighetsmuseet finns tio Salobördiga frihetskrigares personmontrar med hedersbetygelser och bakgrundsinformation, vilka berättar om dessa händelser. Därutöver finns det material om de mord och avrättningar som skedde i trakten.

Museum

Självständighetens museum

Självständighetens museum ägs och upprätthålls av Vapaussotien Salon Perinneyhdistys rf. Museet grundades år 2000. Museet presenterar militär historia samt skyddskårernas och Lotta Svärd –organisationens historia i Saloregionen.

Museet är beläget i en funktionalistisk byggnad planerad av Väinö Vähäkallio till Salo Samlyceums gymnastiksal. Byggnaden uppfördes 1940 och ägs av Salo stad.

Museets samlingar omfattar trettio personvitriner med hedersutmärkelser, bland dessa ett Mannerheimkors, samt militaria och fotografier. Museet har en videoprojektor för uppvisning av eget och anskaffat filmmaterial.

Öppet söndagar kl. 13-15 och enligt överenskommelse.
Museet har en frivillig entréavgift.

Självständighetens museum
Torggatan 7, Salo
matti.rajasaari@gmail.com