Lundo församlings ambulerande skola

I Lundo grundades år 1861 en ambulerande skola. Folkundervisning hade ordnats redan från och med 1600-talet i form av klockarskolor med syfte att varje församlingsmedlem skulle kunna läsa innantill någorlunda bra. Därutöver skulle man kunna Luthers lilla katekes utantill som tolvåring och Svebilius eller Möllers utläggningar över den lutherska katekesen när man var mogen för skriftskolan.

Det var föräldrarnas plikt att lära barnen alfabetet och stavning i sådan omfattning att de kunde fortsätta studierna under klockarens ledning. Men eftersom en stor del av föräldrarna var så gott som analfabeter gick det inte riktigt att uppfylla dessa krav. Det gick rentav så att Lundo under biskopsvisitationen 1837 fick reprimander för att ha försummat undervisningen. Således började man i Lundo fundera på att anlita en skolmästare. Det gick dock över 20 år innan man uppnådde enighet i frågan. Skolan sågs som onödig och dyr och man trodde den skulle göra mer skada än nytta.

Den ambulerande skolans undervisningsplan skapades av kyrkoherde C.F. Ramberg, som under sockenstämman 1860 också föreslog att Lundo skulle anlita en lärare. Socknen delades upp i sex skoldistrikt i vilka läraren turvis skulle undervisa sju veckor i taget. Den ambulerande skolans lärare byttes inledningsvis ofta ut, men på sommaren 1866 anlitades Åbobon och målargesällen Johan Engblom som lärarvikarie och han stannade på posten i 26 år.

Tarvasjoki låg före Lundo i undervisningsfrågor: i Eura by startade en ambulerande skola 1848. Eura kapellförsamling hade redan under åren 1780–1810 haft två privatlärare som givit barnen nybörjarundervisning och som därför använde titeln skolmästare, det vill säga pedagog.

Lundo hade år 1917 redan flera folkskolor, men i kommunens norra delar gick man fortfarande i den ambulerande skolan. Tack vare broarna och vägnätet kunde barnen gå till skolan året runt. Innan broar hade byggts över åarna kunde skolbarnen få befrielse från skolgången på grund av menföre: det var alltför farligt att ta sig över ån under våren.

Ett skolbord

Lundo ambulerande skolas bord gick att ta isär så att bordsskivan lossades från bensektionen. Därmed var det lätt att transportera bordet mellan olika hus då skolan flyttade till nästa undervisningsområde. Bordsskivan var lutande och hade ett stöd längs kanten som såg till att böckerna hölls på plats.